Chescandinavia

Med tanke på vår signering av Thiago Carleto från Santos och att man med en förjävla bra generaliseringsförmåga kan säga att Thiago är en snabb, kort, attackgalen vänsterback med en enormt känslig fot men dock sämre defensiv förmåga fick det mig att tänka på hur dagens fotboll utnyttjar sina ytterbackar.

Dagens ytterbackar kan vi säga är mer eller mindre skapta ur den brasilianska synen på hur ytterbacksspel skulle vara redan från 50-talet med Djalma Santos i spetsen men dock får den holländska totalvoetbollen oftast mest credd för att helt enkelt uppfunnit modernt ytterbacksspel. Nog om det utan nu mer på hur ytterbackarnas funktion går till vilket borde vara en självklar anledning numera, att understödja anfall och även hålla rent på kanterna, lättare sagt än gjort förvisso eftersom en ytterback måste alltid täcka av sin stolpe, lycka till för en 172 cm lång ytterback att ta bort en sån som Zigic men ändå lyckas det med det, hur i...?
Rätt enkelt, genom att störa tillräckligt noga i en luftduell med fula metoder så kommer man nog aldrig lyckas in bollen så som man vill. Mer av försvarsspelet gäller också att kunna vara tillräckligt snabb i sidled för att ta bort yttrars kvicka fötter och även också med att kunna hålla koll på sin position med övriga backlinjen etc. Att vara en ytterback kräver mer spelförståelse än vad man tror.

2vs1

Ett av de mest värdefulla aspekterna av att ha en offensiv ytterback är att kunna skapa lägen som är 2vs1, ytterback och ytter mot motståndarens ytterback. Genom detta får man oftast en fruktad kant (se Messí-Alves) som kan skapa enormt mycket med oreda. dock krävs det att ytterbacken förväntas ha samma egenskaper som en ytter. Du ska alltså kunna använda såna som Alves, Maicon, Evra, Miguel, Ramos etc. Som yttermittfältare i värsta nödfall mer eller mindre för att de nästan måste ha intill samma egenskaper som en ren ytter ska ha för att de ska kunna även göra bort sin gubbe, delta i snabba passningsspel och även gå innåt i boxen om så det krävs för att kunna avlossa skott eller något sådant. Typen för en ytterback som ska kunna vara irrationell är Lahm, en kort, sjukt offensiv, högerfotad vänsterback. Han ska skapa lägen helt enkelt som en högerfotad vänsterback genom att kunna även skjuta bollen.

Ytterbacksskola a la Brasilien

Det spelsystem man använder i Brasilien är rätt krävande för just den moderna ytterbacken men utnyttjar också dess funktioner som allra best, den får totalt fritt spelrum mer eller mindre, kan löpa lite hur som helst i anfall och i defensiv. Spelmodellen som utnyttjas är 3-5-2. Man har alltså sina ytterbackar som så kallade wingbacks, de ska löpa upp och ned, bidra med kantspelet mer eller mindre (sen finns det andra positioner som volante, segundo volante etc. men inget som har med laterales). Det är ju i just denna del som alla ytterbackar i brasilien tränas till men sedan så utnyttjas man i ett 4-4-2/4-3-3/whatever vilket har oftast ett helt annat tänk i hur en wingback ska försvara sig, det leder oftast till en förklaring till varför de flesta ytterbackar i Brasilien oftast blir klassade som defensivt instabila.

Slutord

Med den moderna ytterbacken har vi upplevt några fina saker såsom att de är betydligt bättre utvecklade, fysiskt och även tekniskt sätt där de har en av de mera jobbigare men även roligare positionen på planen. Men dock så har den moderna ytterbacken börjat ta bort en roll som är charmig, nämligen yttermittfältare, han som dribblade av en eller två spelare och sökte inlägg. Den försvinner mer och mer nu, nu för tiden så producerar knappt några längre klassiska yttrar förutom Spanien. Ronaldo är en ingen klassisk ytter utan mer en irrationell offensiv mittfältare som har en fri utgångspostion från just högerkanten/vänsterkanten.

Och ja, Thiago Carleto är mer eller mindre bättre än Roberto Carlos!